Tack för allt Mattias!

2014-12-19 | Anders Olsson

Mattias Jons har beslutat sig för att lägga av. Kroppen hänger inte längre med och landets bäste släggkastare tvingas ge upp:
– I början var det tufft med skadorna, men nu har jag förlikat mig med att det inte går längre, förklarar Mattias, som inte kunde tävla i somras på grund av rygg- och knäskador.

Mattias Jons, som kommer från Järvsö, började med släggkastning när han var 14 år gammal. Sju år senare – efter att ha gått Friidrottsgymnasiet i Falun – bytte Mattias klubb till Hässelby.
Han har vunnit sju SM-guld i slägga och fem i vikt (inomhus).

Efter flera års hård träning nådde Mattias så småningom internationell toppklass. Han var i final i EM 2010 och 2012. Bästa placeringen är sjätteplatsen vid EM i Helsingfors 2012.
Mattias personbästa – och klubbrekord – är 76.31 från den imponerande segern i Finnkampen på Stockholms Stadion 2013.
2013 vann Mattias inne-SM i vikt på världsresultatet 23,18.
Personbästa i andra kastgrenar: kula 16.62, diskus 44.20 och spjut 60,87.

Mattias kommer att vara saknad vid tävlingar framöver, inte enbart för alla fina resultat han presterat. Mattias har alltid spritt glädje och gott humör kring sig även om det emellanåt varit väldigt nervöst att följa honom i viktiga tävlingar.

Vid ett inne-SM i Malmö för fem-sex år sedan var Mattias stor favorit. Han inledde kvalet med att vara nära att riva kastburen med det första kastet och fortsatte med att så när träffa en funktionär som stod långt utanför kastsektorn i andra kastet. Då orkade jag inte beskåda eländet längre utan lämnade hallen. Mattias skärpte sig dock och satte tredje kastet inom sektorn och tog hem SM-guldet nästa dag.

Trots stränga order om att inte utsätta stackars ledare för liknande nervperser i fortsättningen upprepades bravaden vit ute-SM i Gävle 2011. Det krävdes 55 meter för att ta en finalplats, något som borde vara en baggis för en kille som det året kastade över 74 meter. Men Mattias gillar det dramatiska; först testade han kastburens hållbarhet och sedan gräsmattans grönska en bit utanför kastsektorn. Att i det läget be Mattias att ta ett säkerhetskast för att inte missa finalen hade givetvis varit lönlöst. Istället satsade Mattias för fullt i sista kvalkastet och nådde 67,74 – två och en halv meter längre än vad någon annan orkade med i det kvalet. Nästa dag blev det en klar SM-seger.

Trots dessa lidanden kommer det att kännas tomt att titta på släggtävlingar utan deltagande av Mattias i fortsättningen, därför känns det lite hoppfullt när Mattis försäkrar att om skadorna – mot all förmodan – självläker under det närmaste halvåret så är han redo att plocka fram kastarskorna igen i sommar.

Anders Olsson