Jakob Samuelsson, Finnkampen 2023. Foto: Deca Text&Bild

Det statistiska friidrottsåret i världen

2014-12-09 | Johan Engholm

Hur såg det ut för friidrottens respektive grenar under 2014? Ett möjligt svar kan man få genom att jämföra resultatnivån för respektive gren med genomtidernastatistiken i världen för grenen.

Jag har valt att jämföra resultaten för 1:a, 10:e, 100:e och 150:e plats i statistiken. Källan är Tilastopaja.com.

Jag tittar på det procentuella avståndet mellan resultatet på samma plats i ”all-time” mot 2014. Det perfekta resultatet är alltså 0 (noll). Något som i praktiken enbart är aktuellt för 1:a platsen på årslistan. Vi hade 2 sådana i år. Trivia, vilka då? Svaret kommer längre ner. Jag lägger sedan ihop de procentuella resultaten för de fyra mätpunkterna.

Damer

På damsidan är årets bästa gren jämfört med historien och sammanaslaget enligt ovan, 100m. På nivå 1 är man bara 9:a, fortfarande svårt att komma riktigt i clinch med FloJo. Här var det förstås slägga som toppade genom världsrekordkastet. Där kom första trivia-svaret. 2:a resp 3:a var tresteg och 100m häck. På nivå 10 är 100m 2:a efter damernas marathon som var fullständigt överlägset genom att årets 10:e tid endast var 1 min och 7 s från all-time-10:an. Tredje gren var 1 500m. På 100 och 150-nivån var 100m bästa gren före hinder och 200m respektive samma grenar fastän i omvänd ordning.

Damer – 2014 mot all-time
1.     100m
2.     Marathon
3.     3 000mH
4.     100mH
5.     200m
6.     1 500m
7.     5 000m
8.     800m
9.     400m
10.   400mH
11.   Stav
12.   Tresteg
13.   Höjd
14.   Slägga
15.   10 000m
16.   Längd
17.   Spjut
18.   Mångkamp
19.   Diskus
20.   Kula 
 

Jämnt i täten och en jämn spridning tom. 15:e plats. Diskus och kula är rejält akterseglade, 19:e och 20:e plats på alla tillgängliga nivåer (150:e all-time-resultat för kula och diskus saknas på tilastopaja) nivåer utom i ett fall där diskus var knappt före mångkamp. Även mångkamp, spjut och längd hade svaga säsonger på alla nivåer. I fallet mångkamp är det inte oväntat, eftersom avsaknaden av ett globalt mästerskap, medför få tävlingstillfällen på hög nivå och ett minskat behov av att jaga höga poäng för att kvala, i kombination med ett ökat fokus på individuella grenar.

Herrar

På herrsidan är årets starkaste gren historiskt och sammantaget betraktat, marathon, närmat följd av 100 och 1 500m. Vad gäller toppnotering är 2014 års marathonresultat identiskt med världsrekordet, andra svaret på trivia-frågan. På toppnoteringsnivån följs marathon av 1 500m och höjd. Marathon toppar även på nivå 10, här följt av 1 500 och 800m.  På 100-nivån är det mycket jämnt i toppen och där toppar 100m före Martahon och 200m. Och slutligen på 150-nivån är det samma tre grenar i täten i ordningsföljden 100m, 200m och marathon.

Herrar – 2014 mot all-time
1.     Marathon
2.     100m
3.     1 500m
4.     800m
5.     400m
6.     200m
7.     110mH
8.     5 000m
9.     Höjd
10.   400mH
11.   10 000m
12.   3 000mH
13.   Tresteg
14.   Längd
15.   Stav
16.   Kula
17.   Mångkamp
18.   Spjut
19.   Diskus
20.   Slägga
 

Sammantaget är marathon klar etta, sedan en jämn spridning från 2:a till 15:e plats följt av ett litet hopp till kula, mångkamp och övriga kastgrenar. Bra sprintår, speciellt på världselitbredden, nivå 100 och 150. Hur var det med årets kanske mest hajpade gren höjd? Visst då, på toppnoteringsnivå ligger man 3:a, men redan på 10-nivån är grenen nere på plats 10 och sedan plats 11 för 100- och 150-nivåerna. Sammantaget en nionde plats, alltså mitt i. Marathon och 1 500m är bättre på alla nivåer och ett flertal grenar är bättre på alla nivåer utom 1.

Hur konkurrenssituationen i respektive grenar ser ut 2014 och hur de svenska friidrottarna mäter sig med övriga världen återkommer jag till.


Ansvarig utgivare: Jenny Rudin, telefon kansliet: 08-739 97 06, e-post: kansliet@hskfriidrott.se